Till
Älvsnabbens
startsida

 

Lite fakta om
af Chapman

 

Jetong från resan.
Bidrag från
Claes Orwallius:
Klcka för att förstora!

 

 

 

 
HMS af Chapmans sommarexpedition 1934

Dagbok från af Chapmans sista resa sommaren 1934


Skriven av skeppsgossen Yngve Sörman (1917-2017)

 

Alla bilder går att klicka på för att förstora.

 

 

Yngve Sörman

Årsklass 1932. Yngve är inringad i rött och brodern Helge i gult.
 

Som sjömansdotter är jag och mina bröder uppvuxna med fartyget af Chapman. Pappa, Yngve Sörman, tjänstgjorde i Kungliga Svenska Flottan från det han var knappt 15 år gammal till han gick i pension vid 55 års ålder. Han var flaggstyrman och avgick med kaptensgrad. Pappa blev nästan 100 år gammal. Han dog sex veckor före sin stora dag och seglade vidare lugnt och stilla mot nya farvatten den 6 oktober 2017. Han föddes den 10 november 1917. Pappa började som skeppsgosse och seglade på fullriggaren af Chapmans sista resa i flottans tjänst, sommaren 1934.

Pappa tyckte mycket om att skriva, och under af Chapmans sista seglats förde han dagbok och tog bilder. Vi syskon satt ofta i hemmet och tittade i albumet. Som barn gick vi med mamma och pappa till af Chapman på Skeppsholmen där hon ligger förtöjd som vandrarhem och drack varm choklad med vispgrädde i caféet.

Pappa gav oss barn insikter om en annan, större värld utanför vår trygga uppväxt i Årsta, Stockholm. I hemmet fanns puffar, siden, utsirade skrin, kryddor, fruktskålar och mattor från Egypten, Kap Verde, Sydafrika, Djibouti, Kongo och Ghana. Men han gav inte bara kunskap om fjärran länder, andra världsdelar, olika kulturer och människor med mångfaldig bakgrund. Utan också en medvetenhet om människors olika villkor och en djup orättvisa i världen. Pappa kom att ägna sitt liv åt fredsarbete och mänskliga rättigheter, även inom marinen och han svek aldrig insikten om alla människors lika värde. Det går igen i allt han skrev, publicerade och fotograferade.

Den här artikeln är en berättelse från en svunnen tid. Den bygger på en sammanfattning från pappas handskrivna dagbok som skeppsgosse på H.M.S. af Chapmans sommarexpedition 1934.  Pappa summerade själv dagboksanteckningarna på sin gamla skrivmaskin i maj år 2004. Han var då 87 år gammal, och 70 år hade passerat. Han var 17 år när han gjorde resan. Bilderna är från dagboken och fotoalbumet.

Dagboken startar med måndagen den 23 april 1934 då af Chapman började riggas för sin tionde resa som övningsfartyg i Kungliga Svenska Flottans tjänst. Onsdagen den 2 maj mönstrade besättningen på. Torsdagen den 3 maj bogserades fartyget ut på Karlskrona redd. Den 6 maj var det avgång. Resan är beräknad att ta 145 dagar.

Även Yngves bror Helge var med på resan. Helge var då 18 år.
 

Rutten med hamnar som af Chapman skall passera är:

 

Karlskrona

23 april – 6 maj                 

 

Disken

7 maj – 8 maj

 

Portsmouth

23 maj – 27 maj

 

Casablanca

8 juni – 15 juni

 

San Juan

8 juli – 15 juli

 

Boston, Mass

3 aug – 14 aug

 

Shotley

10 sept – 14 sept

 

Malmö

22 sept– 26 sept

 

Karlskrona

27 september

 

 

Nedan följer pappa Yngves summering från dagboken
som den är nedskriven, med vissa mindre ändringar:

Den 6 maj, en söndag, kastade af Chapman loss från bojen på redden i Karlskrona och bogserades till öppen sjö där segel sattes, och för god låringsvind seglade hon mot Drogden. En högsta fart av 16,5 knop loggades. Nästa dag ankring utanför Helsingborg för komplettering av proviantförrådet. Dagen därpå bogsering förbi Kullen då segel sattes och med motiga vindar rundades Skagen och segling mot engelska kanalen började. Söndagen den 13 kom det stormbyar med regn. Överbramseglen var bärgade, men på kvällen bordade VO, ”vaktkvarterets överbramgastar, bramgastar och märsgastar upp och stormbeslå bramseglen”. Allt gick väl. Nästa dag blåste det 26 sekundmeter och hon seglade bidevind för märs-och undersegel.

     

I storm på Nordsjön


Den 23 maj anlände af Chapman till Portsmouth. Vi blev väl mottagna och fick åka gratis med stadens spårvagnar. Bland annat fick göras besök på det berömda fartyget Victory, som var Lord Nelssons flaggskepp i slaget vid Trafalgar 1805. Den 27 maj avgick af Chapman och seglade mot Casablanca. Under seglingen bedrevs segelexercis och instruktioner i fartygets konstruktion och tackling. Den 8 juni på kvällen anlände af Chapman till Casablanca. Villkor för landpermission var kunskap om alla sladdar som man manövrerade rår och segel med. Casablanca var känd som en god pinalhamn och en intressant bekantskap.

I Casablanca med brodern Helge
 

af Chapman i Casablanca
 

Den 14 juni lastades loss och färden över Atlanten började. Det var en ganska jämn vind av Nordostpassaden, som drev af Chapman med alla segel satta. Ett skeppskapell hade skapats, som spelade vissa kvällar vid storluckan. Hygienen måste skötas och varje morgon och kväll erhöll man cirka ½ liter sötvatten för egen tvättning. För tvätt av kläder fick man en gång i veckan en pyts med cirka 8 liter sötvatten. Med hjälp av en bit så kallad kommistvål fick man förbereda sin tvätt som kunde bestå av ett kryperställ, blåkragad skjorta, undertröja, kalsonger och strumpor. Tvättningen skedde genom gnuggning och sköljning i Atlantens vatten, torkning på spända gölingar mellan stor-och kryssvanten där plaggen fästes med nyckstek. Tvätt skedde som regel då man hade frivakt på första plattvakten. En dag mönstrade chefen 4:e kvarterets bärgade tvätt. 13 man vars tvätt icke var helt ren, tilldelades extra handräckning. Söndagen den 1 juli divisioner och korum. Efter korum fick de som haft smutsiga kläder tvätta om. Den 3 juli kom löparnisse på besök och förkunnade att kung Neptun nästa dag skulle göra visit och övervara sotningsproceduren för alla, som ej tidigare passerat vändkretsen eller ekvatorn.

Efter 22 dygns segling ankrade af Chapman på redden i San Juan. Från besöket kan berättas att frukt var billigt. En stor banan kostade 1 cent (4 öre). Under dagtid var det lugnt i staden, under kvällen var det luft i luckan med fullsatta barer av folk som drack och spelade kort. På balkonger kunde man se damer, starkt sminkade. President Franklin Roosevelt var på besök. När han avreste med en kryssare, blev denne frihetskämpe hyllad från af Chapman med vant- och relingsmanning. En stor händelse.

Vid fästningen i San Juan


Värmen var tryckande med 35 - 40 grader i skuggan. Efter lättning den 12 juli gick af Chapman på grund. Efter hårt arbete, dag som natt, av besättningen under drygt två dygn och med hjälp av en norrmans enkla bärgningsutrustning lyckades af Chapman bli flott.

Den 16 juli avgick af Chapman från San Juan med bogsering av Unalga till öppet vatten där segel sattes med kurs mot Boston dit af Chapman anlände den 3 augusti och förtöjde vid en pir på örlogsvarvet. af Chapmans vattenledningssystem kopplades till varvets färskvattensystem, så från alla kranar kom det vatten, där tvålen löddrar sig. Jag tyckte vi kommit till himmelriket.

På väg mot Boston


Bostonbesöket blev en fin upplevelse. I Boston med omnejd bodde tusentals invandrade svenskar och många kom på besök med bil och bjöd med en eller två till sina hem där skeppsgossarna blev väl undfägnade. En dag blev hela besättningen, utom vaktkvarteret, bjudna på fest på hotell Statler, med ditfärd i bussar med poliseskort. Löjtnant Zacke ledde en uppskattad gymnastikuppvisnings med 20 utvalda skeppsgossar. Chefen hade fått en tumör i ett öga och måste opereras, så han fick överlämna befälet till sekonden tills den nye chefen, kk Bergman anlänt. En personlig händelse kan nämnas. Jag och en kamrat promenerade på en gata, då en man tilltalade oss ”how do you like Boston”?
Jag svarade; 

”I think it is the best town in the world”. Han gav oss omgående var sin dollar. En dollar kostade då 4:50 kronor. Vår sold var 30 öre om dagen och utbetalades med 3 kronor var tionde dag.

Måndagen den 13 augusti bogserades af Chapman ut ur hamnen och alla fartyg saluterade med ångvisslor eller sirener. Vinden var motig och först efter flera timmars bogsering sattes segel. Först den 21 fick vi en frisk förlig vind, som förde af Chapman ostvart. Den 10 september ankrade af Chapman på redden i Shotley. I Shotley hade den engelska flottan en skeppsgossekår. Med kollegorna där hade vi roddtävlingar där vi hävdade oss bra, i simtävlingar och fotboll var de engelska kollegorna dom vinnande. Deras musikkår gav en konsert ombord och en kväll bjöd dom på en fin supé i sin förläggning.

Till rors


Den 14 september lättade af Chapman ankar och efter bogsering till öppen sjö sattes segel. Efter 8 dygns segling bogserades af Chapman in till hamnen i Malmö. Befälhavande amiralen i Karlskrona embarkerade den 26 för inspektion, som genomfördes under seglingen till Karlskrona. Den 27 september under förmiddagen seglade af Chapman för fulla segel genom inloppet till Karlskrona, vid passagen av Kungsholms fort saluterades med tre kanonskott. Med gigade segel styrdes af Chapman in på redden och en bit från Smörasken fälldes ett bogankare.

Det blev en ståtlig final på af Chapmans sista resa.


Detta var utdrag ur dagbok av Yngve Sörman, foton från dagboken Yngve Sörman.
Inledning, sammanställning och urval av fotografier av Ylva Sörman Nath, Yngves dotter.
Januari 2020

 

     

Här står Yngve själv och pratar i Skeppsgosserummet på Skeppsholmen 2004
där han höll en liten föreläsning om af Chapman.


Fakta om HMS af Chapman

(från Wikipedia)

af Chapman byggdes som Dunboyne av Whitehaven Shipbuilding Company i Whitehaven i England för trafik på Australien för Charles E. Martin & Co i Dublin. År 1908 såldes hon åt Leif Gundersen i Porsgrunn i Norge för 3625 pund. 1915 såldes hon till Emil Knudsen i Lillesand och samma år vidare till Rederiaktiebolaget Transatlantic för 7500 pund.[1]

Transatlantic bytte skeppets namn till G.D. Kennedy, efter en av initiativtagarna till rederiet, George Douglas Kennedy, och byggde om fartyget för användning som skolskepp. Hon fick[1] registernumret 5734 och signalen JVKL. Hon hade då Göteborg som hemmahamn, plats för åtta befälselever och seglade med frakt på oceanfart. Utbildningen ombord var tvåårig.[2] Att kombinera fraktfart med utbildning var vanligt under denna tid. Hon seglade mestadels[1] mellan Skandinavien och Australien.

År 1923 såldes skeppet till svenska flottan och ändrades till övningsskepp under namnet HMS af Chapman efter en av 1700-talets stora skeppsbyggare, Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808). År 1934[1] togs hon ur aktiv tjänst. Fartyget inköptes 1947 av Stockholms stad och är sedan 1949 förtöjt vid Skeppsholmen och upplåtet till Svenska Turistföreningen som vandrarhem.

Fartyget genomgick en omfattande renovering som inleddes i oktober 2006 och färdigställdes i april 2008. Renoveringen, som var förlagd till Musköbasen, var ursprungligen planerad att ta nio månader men ändrades efter hand och totalt blev renoveringstiden det dubbla. af Chapman lades åter vid Skeppsholmen den 9 april 2008.

Hon har ett segelantal på 26 och är 41,60 meter hög.
 

Bild på af Chapman från webbplatsen för bokning:

https://www.svenskaturistforeningen.se/
boende/stf-stockholmaf-chapman-skeppsholmen-vandrarhem-huset/

Till början